En telefonväxel förknippas nog för det mesta med kvinnor i chica kjolar och piffiga frisyrer som kopplar om samtal manuellt, genom att stoppa in pluggar i hål på en stor tavla. Kanske arbetade din mormor eller farmor med detta innan hon gifte sig och fick barn. I telefonins barndom gick alla telefonsamtal via en växel, men med tiden övergav man detta. Telefonväxlarna försvann dock inte, även om de bytte utseende från den första tidens så kallade snörväxlar. I det svenska försvaret används en portabel snörväxel, som kallas 10dl, 2B, fortfarande. Läs mer här om du vill veta mer om den moderna växeltekniken.
Idag har de flesta företag automatiska växlar, men telefonisterna har inte försvunnit helt och hållet för det. Interna samtal, alltså inom företaget, behöver inte kopplas om av en telefonist, men företag som kommer utifrån måste kopplas vidare av telefonisten.
Som så mycket annat hade den svenska staten monopol på telefonväxlar fram till 1908-talet, genom Televerket som var ett statligt verk. Företag som behövde en telefonväxel fick hyra den av verket, och för en stor växel kunde kostanden vara så mycket som fem miljoner kronor. Med tiden har dock monopolet luckrats upp, och växlarna datoriserats, vilket även gjort dem betydligt billigare.